Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 10 december 2020 Svålen från julskinkan, smör och feta fröer. Det är bra mat för småfåglar vintertid. Foto: Johan Nilsson Svålen på julskinkan är bättre än saffransgula lussekatter. Det säger Andreas Nord om vad som är bra respektive mindre bra fågelmat i vinterkylan. Det är en myt att saffransbullar dödar fåglar. Långt inna

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-tipsar-om-julgottis-faglar - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 januari 2021 Silverstreckad pärlemorfjäril. Foto: Per Henningsson Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan

https://www.biologi.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 26 januari 2021 Forskarna har upptäckt individuella karaktärsdrag hos svampar när de letar föda. Fotot visar ett utsnitt av en "hinderbana" tillverkad i silikonpolymer. Foto: Kristin Aleklett Kadish Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svam

https://www.biologi.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 4 februari 2021 Struts på farmen i Sydafrika. Foto: Charlie Cornwallis Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det skriver forskare vid Lunds universitet i en artikel i Nature Communications. Forskarnas resul

https://www.biologi.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 9 februari 2021 Studien visar att djur och växter kan genomgå evolutionära storleksförändringar om de utnyttjas för hårt i livsmedelsproduktionen. Något som drabbade torsken utanför Newfoundlands kust. Foto: Creative Commons Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall b

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 15 februari 2021 Granbarkborre. Foto: Erling Jirle För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använ

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 23 februari 2021 Bananfluga. Foto: Qinyang Li Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i de

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 mars 2021 Atalafjärilen (Eumaeus atala). Fotot är taget i Florida. Foto: Nanfang Yu I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 8 mars 2021 Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-03-17

Publicerad 19 mars 2021 Jordhumla. Foto: Kennet Ruona Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och kli

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 31 mars 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fis

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 9 april 2021 Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur

https://www.biologi.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 21 april 2021 Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsamman

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 7 maj 2021 Trastsångare. Foto: niclasahlberg.se Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 18 maj 2021 Färgvariationerna är stora bland Medelhavets murödlor. På bilden syns två ödlor av samma art, pituysisk murödla. Arten är vanlig på Ibiza och Formentera. Foto: Day's Edge Productions Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resulta

https://www.biologi.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 maj 2021 Livet i staden har gjort talgoxar djärvare och mer aggressiva. Förändringarna märks i fåglarnas arvsmassa. Foto: Caroline Isaksson Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-03-17

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 21 maj 2021 I jorden finns ett myller av organismer som är livsviktiga för vår matförsörjning. Foto: Shutterstock/Madlen. När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips

https://www.biologi.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 21 maj 2021 Tornseglare. Foto: Davide D'Amico I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige t

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-03-17

Publicerad 4 juni 2021 Mellanspetten har försvunnit från den svenska faunan, klockgrodan har blivit återinförd efter att ha varit försvunnen. Foto: Wikimedia Commons Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Må

https://www.biologi.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-03-17

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 juli 2021 En dubbelbeckasin fotograferad i den jämtländska fjällvärlden. Foto: Åke Lindström Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord f

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-03-17