Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 5 juni 2024 Gula västar i "De glömdas marsch", från Montpellier till Paris våren 2021. Foto: Mathilde Martin Gnistan var höjda bensinpriser. Men vad mer låg bakom att 100 000-tals fransmän klädde sig i gula västar och satte hela Frankrike i gungning? De ville forskaren Mathilde Martin förstå. Och det ville

https://www.sam.lu.se/artikel/forskaren-och-frankrikes-president-ville-forsta-sig-pa-de-gula-vastarna - 2025-04-27

Av noomi [dot] egan [at] fsi [dot] lu [dot] se (Noomi Egan) - publicerad 19 juni 2024 Framöver måste vi våga tala öppet om målkonflikter i omställningen och om vad olika åtgärder kan få för effekter menar forskarna som påpekar att alla inte kan bli nöjda. Illustration: Saskia Gullstrand. Forskare har analyserat de argument som sociala rörelser – som till exempel Bränsleupproret – använder för att

https://www.sam.lu.se/artikel/angelagna-argument-som-klimatpolitiken-maste-bemota - 2025-04-27

Publicerad 24 juni 2024 Foto: Unsplash Världen ser ett uppsving i användningen av spionage. Men det blir Ingen bilfärd mot solnedgången när eftertexterna rullar för verklighetens spioner, menar Tony Ingesson som har skrivit för The Conversation. Till skillnad från underrättelseofficeren, som kan se fram emot att lämna spionagelivet bakom sig någon gång, kan den rekryterade spionen behöva tillbring

https://www.sam.lu.se/artikel/spioner-ar-inte-de-du-tror - 2025-04-27

Publicerad 27 juni 2024 Foto: Unsplash I The Conversation skriver statvetaren Markus Holdo om hur Europas högerextrema vill vinna över den mäktiga jordbrukslobbyn. Om så blir fallet kommer den europeiska politiken att bli ännu rörigare, menar Markus Holdo, och miljön blir förloraren.Läs hela artikeln i The ConversationLäs mer om Markus Holdos forskning i Lunds universitets forskningsportal

https://www.sam.lu.se/artikel/europas-hogerextrema-vill-vinna-over-missnojda-bonder - 2025-04-27

Publicerad 27 november 2024 Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-04-27

Publicerad 2 december 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-04-27

Publicerad 3 december 2024 Andreas Nord. Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-04-27

Publicerad 6 december 2024 Biologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-04-27

Publicerad 10 december 2024 Carsten Peterson har gjort pionjärinsatser för forskningen om artificiella neuronnätverk. Foto: Kennet Ruona. Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-04-27

Publicerad 10 december 2024 Åkermark med gräsfoderproduktion (vall) i södra Sverige. Vall är en typ av biomassa som även kan användas för att producera biogas. Bild: Josefin Winberg. Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-04-27

Publicerad 18 december 2024 Se en video där evolutionsbiologen Jessica Abbott resonerar kring jungfrufödsel. Film: Hanna Linder/Lunds universitet Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-04-27

Publicerad 20 december 2024 Caroline Slomp är ny hedersdoktor i naturvetenskap. Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-04-27

Publicerad 14 januari 2025 El Niño har en historia på minst 250 miljoner år. Foto: Zhengyao Lu Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som til

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-04-27

Publicerad 20 januari 2025 Forskarna tror att nedslagskratern lurar i terrängen sydväst om grustaget där stenarna hittades. Foto: Peder Minde Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-04-27

Publicerad 24 januari 2025 Sniffande spindel på partnerjakt. Foto: Dan-Dan Zhang Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-04-27

Publicerad 27 januari 2025 Lennart Lindegren har varit inblandad i arbetet med Gaia sedan starten. Foto: Johan Joelsson I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-04-27

Publicerad 7 februari 2025 Konstnärlig illustration av svanödla. Bild: Joschua Knüppe För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla vär

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2025-04-27

Publicerad 24 februari 2025 Den ultraheta exoplanetens atmosfär är så varm att den kan smälta järn. Illustration: Bibiana Prinoth Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 199

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-04-27

Publicerad 28 februari 2025 Från och med i sommar får Sven Lidin det hedervärda uppdraget att bli ordförande, så kallad preses för Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Den 12 februari blev han utnämnd till preses. Sven Lidin är professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och har haft flera ledningsuppdrag inom universitetet. Han var bland annat dekan på Naturvetenskapliga fakulteteten under år

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/professor-blir-ny-ordforande-vetenskapsakademien - 2025-04-27

Publicerad 6 mars 2025 Sjön Yamzho Yumco i den autonoma regionen Tibet i Kina – en av sjöarna som tack vare minimal mänsklig påverkan inte genomgått några större färgförändringar. Foto: Zheng Duan De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2025-04-27